MiFID2 är ett EU-direktiv som började gälla den 3 januari 2018 och omfattar samtliga sparaprodukter och placeringar förutom sparkonton. MiFID2 står för Markets in Financial Instruments Directive 2 (MiFID1 gäller sedan förut) och gäller i samtliga länder inom EU och EES.
Frågor och svar om MiFID2
Syftet med den uppdaterade regleringen är bland annat att ytterligare stärka kundskyddet. För dig som kund innebär det att bankens rådgivare kommer att vara extra noga med att försäkra sig om att du förstår risknivån för de placeringar du väljer. Dessutom redovisas kostnader och avgifter än mer tydligt för de värdepapper du vill investera i.
Den 3 januari 2018 började direktivet att gälla inom hela EU och EES.
Vi har en allt mer komplex finansmarknad med många olika värdepapper och finansiella instrument. Regleringen MiFID2 ställer därför ökade krav på en tydlig och enhetlig finansiell marknad inom EU.
MiFID2 omfattar samtliga sparaprodukter och placeringar förutom sparkonton. Aktier, fonder och derivat är exempel på värdepapper som påverkas av den nya lagen.
Ja, regleringen gäller för alla privat- och företagskunder som handlar med värdepapper.
Huvudsyftet med MiFID2 är bland annat att öka skyddet för dig som kund. Det ställer högre krav på banken att informerar om exempelvis produkternas egenskaper och avgifter. Rådgivningen kommer att bli ännu tydligare om varför produkten eller tjänsten kan vara ett lämpligt alternativ för dig, allt för att du ska vara trygg i de beslut du tar.
Du som investerar i finansiella produkter i internetbanken eller appen kommer att mötas av mer information, bland annat kan banken avråda dig om du investerar i ett instrument som vi inte anser är lämplig för dig.
I samband med rådgivning kommer banken att ställa frågor till dig för att kunna ge ett lämpligt råd utifrån dina behov och din ekonomiska situation. Rådgivaren kommer därför att göra en lämplighetsbedömning, där din kunskap och erfarenhet, ekonomiska situation och syfte med investeringen är vägledande.
Om du ska investera i finansiella produkter i internetbanken eller appen, måste banken göra en bedömning för att se om produkten du är intresserad av är lämplig för dig utifrån bland annat din ekonomiska situation och produktens komplexitet. Det görs mot bakgrund av din kunskap och erfarenhet. En passandebedömning görs endast första gången för komplicerade finansiella instrumenten, exempelvis strukturerade produkter eller derivat. Om du önskar investera i mindre komplicerade produkter, så som aktier och fonder, behövs ingen passandebedömning.
Legal Entity Identifier (LEI) är en 20-siffrig identifieringskod för företag. Alla juridiska personer som handlar med finansiella instrument som aktier, obligationer, ETF, FX Forwards, FX Swaps kommer att behöva LEI-nummer. Kravet gäller även om man är enskild firma med en omsättning över 3 miljoner och handlar med derivat.
Däremot räknas inte lån, fonder, valutaväxlingar (avista/spot) och pantbrev som finansiella instrument. Om företagets värdepapper ligger i en kapitalförsäkring behövs inte heller LEI-nummer.
Kundskyddet innebär bland annat att du ska förstå hur värdepapperet fungerar och vilka risker de är förknippade med. Det innebär också att banken inte rekommenderar värdepapper eller finansiella instrument som vi inte tycker är lämpliga för dig.
Banken har en skyldighet att vidta samtliga åtgärder för att uppnå bästa resultat när banken utför din order i finansiella instrument. Det innebär bland annat att ordern ska lämnas till den marknadsplats som ger dig det bästa priset.
Mer information finns här på vår webbplats. På Finansinspektionens webbplats finns ytterligare information. Även Fondhandlareföreningen och Konsumenternas Bank- och Finansbyrå har information på sina webbplatser.
Mer om MiFID 2
Finansinspektionen (fi.se)
Fondhandlareföreningen (fondhandlarna.se)
Konsumenternas Bank- och Finansbyrå (konsumenternas.se)